Spanish , Madrid, 1845 - Madrid, 1912 Spanish writer, painter and collector. After pursuing a political career and taking a doctorate in civil and canon law, he dedicated himself to writing on art and produced important studies on Diego Velezquez (1898), Joaqu'n Sorolla y Bastida (1901) and other artists. He travelled extensively and enthusiastically in Europe (France, Belgium, Switzerland, the Netherlands, Italy, Germany, England and elsewhere), studying especially the different national schools of painting. On his travels he also painted landscapes. After working for some time as a copyist in the Museo del Prado, Beruete decided in 1873 to concentrate his efforts on painting and on learning to perfect his craft. He enrolled at the Escuela Superior de Bellas Artes de S Fernando in Madrid and also studied at the studio of Carlos de Haes. Beruete was among the founders of the Instituci'n Libre de Enseeanza, and with its members, and with Carlos de Haes, he made several study trips abroad. In Paris he came to know the painting of the Barbizon school, and in Belgium he assimilated the teaching of the generation of landscape artists who had adopted a form of Realism.   Related Paintings of Aureliano De Beruete Y Moret :. | The Fischverkauferinnen | Ovid among the Scythians | Sjalvportratt | Frederik van Eeden | the madonna dell' impannata |
Related Artists:
VOUET, Simon
French Baroque Era Painter, 1590-1649 French painter and draughtsman. Although at the time regarded as one of the leading French painters of the first half of the 17th century, he is now known more for his influence on French painting than for his actual oeuvre. He made his reputation in Italy, where he executed numerous portraits for aristocratic patrons and was commissioned for religious subjects. Although the early Italian works show the influence of Caravaggio, his work was subsequently modified by the Baroque style of such painters as Lanfranco and the influence of the Venetian use of light and colour. When he was summoned back to France by Louis XIII in 1627 he thus brought with him an Italian idiom hitherto unknown in France that revitalized French painting
OSTADE, Isaack van
Dutch Baroque Era Painter, 1621-1649
pehr hillestrom
Pehr Hilleström (1732-1816) var en svensk målare och vävare, professor vid Konstakademiens läroverk från 1794 och dess direktör från 1810. I unga år var han en av Sveriges främsta gobelängvävare men övergick sedan till måleri. Han är mest känd för sina vardagsskildringar av sin tids levnadssätt. Han målade pigor och tjänstefolk som arbetar, överklassen i de fina salarna, enkelt folk i stugorna och bilder från olika bruksmiljöer. Genom det räknas han som den största skildraren av den gustavianska samtiden. Pehr Hilleström är far till konstnären Carl Petter Hilleström och farfars farfars far till Gustaf Hilleström. Pehr Hilleström föddes i 1732 Väddö, Roslagen, troligtvis den 18 november. Han växte upp under fattiga omständigheter på Väddö prästgård vid sin farbror som var kyrkoherde där. Han var son till en militär och äldst i en syskonskara på 12 barn. Hans far råkade redan 1719 i rysk fångenskap men hade 1723 lyckats återvända till Sverige och då tagit sin tillflykt till brodern på Väddö. 1743 flyttade familjen Hilleström från Roslagen till Stockholm, där Pehr, 10 år gammal, sattes i lära hos tapet- och landskapsmålaren Johan Philip Korn (1727-1796) samt mellan åren 1744-1747 även hos den invandrade tyske solfjädermålaren Christian Fehmer. Utöver detta fick han även undervisning vid kungliga ritareakademin där Guillaume Thomas Taraval (1701-1750) och Jean Eric Rehn (1717-1793) var läromästare. Efter inrådan från Carl Hårleman sattes Hilleström 1745 i lära hos Jean Louis Duru (-1753). Duru var hautelissevävare och hade kallats till Sverige för att göra textila utsmyckningen av Stockholms slott. Tanken var att Hilleström skulle utbildas till Durus medhjälpare. 1749 visade Hilleström upp ett första läroprov som visades upp för deputationen som gillade det så mycket så att han fick en belöning på 180 daler kopparmynt. När Duru dog i slutet av 1753 så fick Hilleström fullborda den påbörjade kappan för tronhimmelen i det kungliga audiensrummet. Han var då så skicklig att det knappt kunde märkas någon skillnad mellan hans och hans lärares arbete. Lönen var blygsam men vid 1756 års riksdag fick han samma årslön som Duru hade haft, och han fick en beställning på ett vävt porträtt av Hårleman utfört i hautelisse. Åren 1757-58 var Hilleström på en längre och för tidens konstnärer sedvanlig studieresa till utlandet. Färden gick till Paris, Belgien och Holland, bland annat med en vidareutbildning i gobelängteknikerna som mål. I Paris blir Hilleström erbjuden att studera måleri i François Bouchers atelj??, men störst intryck tog han där av genre- och stillebenmålaren Jean-Baptiste-Sim??on Chardin, som undervisade honom vid franska målarakademien. Väl hemma i Stockholm fortsatte han visserligen att göra tapeter, mattor, stolsöverdrag och dylikt för hovet. Men så småningom fylldes slottet behov av vävnader samtidigt som Hilleström fortsatte studera måleri.